Mammas lopapeysa klar! (Nu ljög jag lite, men det är kanske en kvart kvar bara. Ska sy fast en liten kant.)
söndag 22 november 2009
Hjalmar-mössan, Lopapeysa och lite annat
Vadå, har inte ni "hår" på era mössor? Detta mönster fanns i ett av Islands-häftena. Det ska vara filtade dreadlocks, men jag fick inte till det riktigt så.. det blev nåt annat.. typ hårtofsar =) Det var inte jag som valde mönster utan modellen själv! Jag tror det är nån grej att man ska ha den fulaste mössan, hahaha.

lördag 7 november 2009
Ett försök till logiskt tänkande om den inre makten, tankens kraft - och stickning förstås
Jag stickar och lyssnar på Dan Browns senaste bok som ljudbok, "Den förlorade symbolen". Tankarna flyger iväg medan jag lyssnar på hans konstateranden, vilka är invävda i historien om Robert Langdon, symbolforskaren. Denna historia tar liksom de tidigare upp religionen och historien och hur de hänger ihop skulle man väl kunna säga.
Jag är inte döpt eller konfirmerad och har därför inte "fostrats" in i religion. När någon tidigare frågat om jag har en tro så har svaret varit ett självklart nej. Jag har under den vuxna (vad man definierar in i ordet vuxen är ju relativt... men över 20 år då för att vara lite mer exakt =) ) delen av livet insett att meningen med själva livet nog är att tänka positivt och göra det bästa jag kan av de möjligheter som getts just mig. Ibland tycker man ju att livet är värdelöst och undrar om detta sökande efter något skulle dämpats av att man levde ett kristligare liv. Vissa säger att de funnit sanningen i Jesus, och andra skrattar lite dämpat och tänker "roligt för dig". I Dan Browns historia går gudomligheten ut på att hemligheten ligger i mänsklighetens kraft. Att bibelns texter tillsammans med i princip alla religioner faktiskt egentligen är eniga om en sak, och det är att Gud faktiskt är människan. Gud är en enda stor världssjäl och det som är gemensamt för människan är kraften att kunna skapa. Gud är skaparen, människan är skaparen. Att översätta detta konstaterande till en svensk icke-tro är ju faktiskt ganska enkelt. Jag fortsätter glädja mig över insikten att tänka positivt istället för att gräva ner sig i deppighet och skapar... stickade verk! Att ta tag i och lösa problem, och att förstå att vissa tar lite längre tid att lösa. Att inse att man inte kan lösa alla andras problem men ta sin del i världssjälen och försöka sprida glädje istället för negativa tankar i det stora alltet är väl en nog så viktig insikt i livet. Människan är skaparen och igår insåg jag en viktig sak:
Jag kommer inte att sticka en enda ensam vante till i mitt eviga skapande! Så länge mönstret är begränsat till två färger så kommer jag att sticka två samtidigt! Tack mamma för att du envist hävdade att magic loop var så bra. När jag väl kom på hur jag skulle lägga garnerna och sticka med båda ändarna från samma nystan så trillade poletten ner. Magic loop är faktiskt magiskt. Aldrig mer den tråkiga andra vanten/sockan i mitt liv i alla fall.
Ha en trevlig helg, jag fortsätter att sticka!
(Bild kommer senare, kameran har åkt iväg i Nicklas bil, men jag kan avslöja att det blir ett par Selbuvotter NHM #14 i höstfärger)
Jag är inte döpt eller konfirmerad och har därför inte "fostrats" in i religion. När någon tidigare frågat om jag har en tro så har svaret varit ett självklart nej. Jag har under den vuxna (vad man definierar in i ordet vuxen är ju relativt... men över 20 år då för att vara lite mer exakt =) ) delen av livet insett att meningen med själva livet nog är att tänka positivt och göra det bästa jag kan av de möjligheter som getts just mig. Ibland tycker man ju att livet är värdelöst och undrar om detta sökande efter något skulle dämpats av att man levde ett kristligare liv. Vissa säger att de funnit sanningen i Jesus, och andra skrattar lite dämpat och tänker "roligt för dig". I Dan Browns historia går gudomligheten ut på att hemligheten ligger i mänsklighetens kraft. Att bibelns texter tillsammans med i princip alla religioner faktiskt egentligen är eniga om en sak, och det är att Gud faktiskt är människan. Gud är en enda stor världssjäl och det som är gemensamt för människan är kraften att kunna skapa. Gud är skaparen, människan är skaparen. Att översätta detta konstaterande till en svensk icke-tro är ju faktiskt ganska enkelt. Jag fortsätter glädja mig över insikten att tänka positivt istället för att gräva ner sig i deppighet och skapar... stickade verk! Att ta tag i och lösa problem, och att förstå att vissa tar lite längre tid att lösa. Att inse att man inte kan lösa alla andras problem men ta sin del i världssjälen och försöka sprida glädje istället för negativa tankar i det stora alltet är väl en nog så viktig insikt i livet. Människan är skaparen och igår insåg jag en viktig sak:
Jag kommer inte att sticka en enda ensam vante till i mitt eviga skapande! Så länge mönstret är begränsat till två färger så kommer jag att sticka två samtidigt! Tack mamma för att du envist hävdade att magic loop var så bra. När jag väl kom på hur jag skulle lägga garnerna och sticka med båda ändarna från samma nystan så trillade poletten ner. Magic loop är faktiskt magiskt. Aldrig mer den tråkiga andra vanten/sockan i mitt liv i alla fall.
Ha en trevlig helg, jag fortsätter att sticka!
(Bild kommer senare, kameran har åkt iväg i Nicklas bil, men jag kan avslöja att det blir ett par Selbuvotter NHM #14 i höstfärger)
onsdag 4 november 2009
Polly Jean
Polly Jean klara. Så himla fina och roliga att sticka! Lite svårt att få fram det vackra mönstret i höstmörkret bara.

lördag 24 oktober 2009
Uppdatering
Halsduk klar. Har precis fäst de sista trådarna på den och sockorna i förra inlägget. Det är ull från Kampes och Ullcentrum varannat varv. Nu har jag en grå/grön, en grå/rosa och en grå/blå. Och en som skiftar i brunt/begie. Så det ska matcha vilken färg jag än väljer på mina vantar =)

Barntröja klar och födelsedagsbarnen har fått dem för ett par veckor sen.

Barntröja klar och födelsedagsbarnen har fått dem för ett par veckor sen.
Lakeside - sockor
Äntligen är de klara mina lakesidesockor. Jag tyckte väldigt mycket om detta mönster. Enkelt fast det ser så vackert ut.

tisdag 20 oktober 2009
Kameran är trasig
Det är liksom inte lika roligt att blogga utan bilder, och så har det varit lite mycket på sistone. Chokladfestival, syfestival, en tävlingshelg i husbuss i Eksjö, en massa jobb och sist men inte minst alla möjliga stickningar. Jag känner mig icke uppdaterad på alla fronter - återkommer när jag hittat sladden till fästmannens kamera och känner mig lite mer strukturerad =)
lördag 26 september 2009
Att sticka två samtidigt (för alla med "andra-sockan-syndromet")
Tack snälla för hjälpen, jag fixade det efter lite trixande! Alltså, två nystan på en lång kabel:

Jag tyckte att stickmarkör verkade smart för att se var jag skulle börja varje "runda" (Jag tappade den ganska snart utan att märka det, se nedan för annan lösning):
Sen sticka ihop den första rundeln, alltså - börja sticka i den ände som inte har något garn hängande, det går nog inte att göra fel även om jag trodde det. Kolla att avigsidan på uppläggningen är inåt:
Här blev det lite suddigt, första två maskorna är gjorda:
Sen får man se till att ha en liten del av kabeln hängande så att rundeln håller sig platt och inte rund... (annars kan det bli som på en bild längre ner, återkommer om detta) Så när man stickat hälften av maskorna drar man runt kabeln så att rundeln fortfarande är platt men hamnar på andra sidan:
Jag tyckte att stickmarkör verkade smart för att se var jag skulle börja varje "runda" (Jag tappade den ganska snart utan att märka det, se nedan för annan lösning):
Så, den första rundeln sitter ihop:
Här har vi en "rund rundel", svår att se upp o ner och ut o in på. Dessutom är det lättare att dra kabeln runt om det är platt i början innan man fått ordning på trådar och så: 

Tjoho, det gick! Jag sydde dit ett B som i början för att garanterat inte tappa bort mig när jag upptäckte att jag tappat markören och var tvungen att räkna varv =)
Men sen hittade jag rätt ändar på garnet och lyckades ha rätsidan ut på båda samtidigt:
Vad roligt det här var! Jag ska prova på mönsterstickade sockor också nu när jag äntligen övervunnit mina rädslor och provat.
Jag återkommer med utmärkelsen/utmaningen från Astrid, jag måste fundera lite innan jag skriver...
torsdag 24 september 2009
Men asså... vaaadå?
Jag skulle försöka sticka två ärmar samtidigt. Och det blir det kanske... men det är så krångligt att dra fram och tillbaka, jag undrar om jag har vridit dem åt fel håll eller så? Jag tror jag behöver lite hjälp.
Och sen när det ska in två färger till i några varv, hur blir det då med 6 nystan?
Jag tror det blir ett besök hos en annan stickerska i helgen, hoppas hon har tid en liten stund =)
Och sen när det ska in två färger till i några varv, hur blir det då med 6 nystan?
Jag tror det blir ett besök hos en annan stickerska i helgen, hoppas hon har tid en liten stund =)
onsdag 23 september 2009
Isländskt ullgarn
Jag har bara stickat en enda tröja i hela mitt liv, och den blev inte så bra. Den var snygg, men jag räknade fel på antal maskor på halsringningen och blev så trött och ledsen att jag fortfarande inte har repat upp och gjort om den ca 5 år senare. Jag har tyckt att jag som tröttnar så lätt och ger upp halvvägs inte borde ge mig på så stora saker. Men sen kom jag på hur jätte-jättelänge jag stickade på Aeolian, den blå spetssjalen - varför skulle jag inte fixa en tröja? Så länge det inte är jättetunt garn så är det ju larvigt... Isländsk ulltröja ska det bli. Lite stickigt kanske men väldigt fint. Jag hittade fem stycken fina mönsterböcker på Alafoss factory outlet strax utanför Reykjavik. Mamma och jag delar. Det finns tre olika typer av den isländska ullen - Plötu-Lopi är ospunnet, ungefär som förgarn, Alafoss-Lopi är tjockt garn med rekommenderad storlek på stickor 5 1/2 - 6 1/5 och så Lett-Lopi för stickor 4-5. Vi valde Lett-Lopi för nästan hela slanten, se bild nedan (det är ungefär hälften i den påsen, den andra har flyttat hem till mamma).
Visst ja, jag glömde Bulky-Lopi, det är också tjockt och ja... "bulky".
Och apropå slantar så gick jag hysteriskt skrattande till bilen från garnaffären... om jag inte räknat helt fel så kostade nystanen på 50g 13kr styck. Det var väldigt, väldigt trevligt. (Vilket innebär att jag borde få ihop en tröja på ca 150kr) Jag som var så vansinnigt lycklig när jag köpte 100gramshärvor på Kampes för 33kr styck i somras. Jag jagar aldrig billigt garn för att det ska vara billigt, snarare tvärtom. Jag köper det jag tycker ser finast ut. Det är ju faktiskt bara tur att jag gillar just ull.
Jag hittade också en sticktidning i en butik som jag inte kunde låta bli, så jag skulle ha nåt att läsa på flyget hem. (Jag tittade på film hela resan, men det var ju inte så att jag var ledsen för att jag hittade tidningen.) Jag gillar tröjan på framsidan! Jag vet inte riktigt varför, men sticktidningar på engelska spontanshoppar jag bara när jag är ute och reser. Precis som att man ändå bara pratar engelska då och lika gärna kan läsa på samma språk när man ändå håller på.


Visst ja, jag glömde Bulky-Lopi, det är också tjockt och ja... "bulky".
Och apropå slantar så gick jag hysteriskt skrattande till bilen från garnaffären... om jag inte räknat helt fel så kostade nystanen på 50g 13kr styck. Det var väldigt, väldigt trevligt. (Vilket innebär att jag borde få ihop en tröja på ca 150kr) Jag som var så vansinnigt lycklig när jag köpte 100gramshärvor på Kampes för 33kr styck i somras. Jag jagar aldrig billigt garn för att det ska vara billigt, snarare tvärtom. Jag köper det jag tycker ser finast ut. Det är ju faktiskt bara tur att jag gillar just ull.
Jag hittade också en sticktidning i en butik som jag inte kunde låta bli, så jag skulle ha nåt att läsa på flyget hem. (Jag tittade på film hela resan, men det var ju inte så att jag var ledsen för att jag hittade tidningen.) Jag gillar tröjan på framsidan! Jag vet inte riktigt varför, men sticktidningar på engelska spontanshoppar jag bara när jag är ute och reser. Precis som att man ändå bara pratar engelska då och lika gärna kan läsa på samma språk när man ändå håller på.
söndag 20 september 2009
Island
En summering av 3 dagar på Island;
Reykjavik:
Blå lagunen:

Jag har aldrig sett så mycket mossa! Svart sten och mossa:

Får =) :

Vattenfall, Gullfoss, otroligt häftig upplevelse att stå på en klippa mitt i fallet. :
Reykjavik:
Jag har aldrig sett så mycket mossa! Svart sten och mossa:
Får =) :
Vattenfall, Gullfoss, otroligt häftig upplevelse att stå på en klippa mitt i fallet. :
söndag 30 augusti 2009
En till högervante och början på en halsduk
Den andra ensamma högervanten fick döskallar. Halsduken fick komma ut i dagsljus och bli fotograferad, färgen var svår att få med. Varannat varv skiftar mellan grönt/väldigt ljusgrå/grå.
Framtida projekt är rosa barnvantar med döskallar, en till barntröja i Tilda, något av ett Norogarn jag köpte i Stockholm och något av Tapetsrygarnet som också kom med hem när mamma och jag var på garnresa till huvudstaden. Längtar... =)
Ja, och sen åker jag ju till Island om två veckor och tänker köpa garn o mönster till tröja (-or?) där.
Och så blir det ju fler vantar förstås.
Och... säkert en massa jag har tänkt men glömt. Man kanske skulle göra en liten lista på tänkta kommande stickningar?!
Jag glömde spetssjal i vinrött. När ska man hinna allt man vill? Det kanske är det som är meningen med livet - strävan efter något?

Framtida projekt är rosa barnvantar med döskallar, en till barntröja i Tilda, något av ett Norogarn jag köpte i Stockholm och något av Tapetsrygarnet som också kom med hem när mamma och jag var på garnresa till huvudstaden. Längtar... =)
Ja, och sen åker jag ju till Island om två veckor och tänker köpa garn o mönster till tröja (-or?) där.
Och så blir det ju fler vantar förstås.
Och... säkert en massa jag har tänkt men glömt. Man kanske skulle göra en liten lista på tänkta kommande stickningar?!
Jag glömde spetssjal i vinrött. När ska man hinna allt man vill? Det kanske är det som är meningen med livet - strävan efter något?
onsdag 26 augusti 2009
Det är svårt att förklara kärleken till kantareller
..och det blir ännu svårare när man ätit upp dem och bilderna inte blev som man tänkt sig =) Detta är i alla fall en väldigt god toast. TACK PAPPA!!!

Ikväll stickar jag på en halsduk. Man känner att hösten faktiskt är på väg, och att det är dags att börja förbereda sig för vintern! Döskallevante är strax klar också.

Ikväll stickar jag på en halsduk. Man känner att hösten faktiskt är på väg, och att det är dags att börja förbereda sig för vintern! Döskallevante är strax klar också.
söndag 16 augusti 2009
En vante
Fick frågan om jag skulle vilja sticka en vante till en kompis kompis som bara har en hand. Hon tycker det är lite trist att behöva köpa två och kasta den ena varje gång. Naturligtvis tyckte jag att det var en lysande idé. Inga problem med "andra-vanten-ångest" här inte! En är klar:
Och en annan är på gång:
måndag 10 augusti 2009
Tänk om man kunde överföra dofter på Internet
... då skulle ni få känna på mina luktärtor. Otroligt vad glad man kan bli för några små blommor utanför dörren! Jag tror det blir lite tomater i växthuset. Det finns i alla fall några stycken små små på gång.
Vantar blev klara igår kväll. Nu ska jag försöka bli klar med knästrumporna också innan jag återigen börjar på något nytt.
Vantar blev klara igår kväll. Nu ska jag försöka bli klar med knästrumporna också innan jag återigen börjar på något nytt.
lördag 1 augusti 2009
I väntan på knappar
Den andra Eskimotröjan är nästan klar, väntar bara på att jag ska skaffa knappar som passar till hålen. Jag vet inte riktigt... men ser inte ärmarna lite långsmala ut? Det är lite svårt när man inte har mottagaren att mäta på under tiden man stickar.





Pumporna verkar vara på g! Blommorna är såå fina.
Vantarna är också på gång.
söndag 26 juli 2009
Fortsätter med snöflingsvante
Blivande vante med mönster Norland Snowflake från nedanstående bok som jag lånat av Astrid. Nu ska jag ta fram rutigt papper och göra om flingan så den blir lite mindre, så det får plats en till innan vanten är lagom lång. Det är det roligaste med vantarna, att hitta fina stjärnor, blommor eller liknande och sen göra om dessa så de passar ihop och i en vantes form.
Bröllop och dop gick bra (jag var tärna & gudmor på samma gång) och de verkar fortfarande lyckliga =)


Bröllop och dop gick bra (jag var tärna & gudmor på samma gång) och de verkar fortfarande lyckliga =)
fredag 24 juli 2009
Nya vantar
Ett par nya ullvantar blev klara igår. Och så har jag börjat på ett par nya (så klart, jag har ju en hel säck med garn till bara vantar!!). En till liten tröja blir det också.
Imorgon ska vi på bröllop & dop. Jag är lite nervös!


Imorgon ska vi på bröllop & dop. Jag är lite nervös!
lördag 11 juli 2009
lördag 4 juli 2009
En liten tröja och en stor regnskur
En liten tröja i storlek 12-18 månader har blivit klar, och en grå likadan fast i större storlek är på gång. Och så nystar jag ullgarn förstås, bilder kommer senare. Det räcker nog till 100 par vantar eller så.

Det kraftiga regnet som föll över Skara i onsdags då taket på Jula rasade in, det märkte vi av - vi var mitt i det! För oss gick det bra, jag satt i servicebilen, men de stackare som körde endurotävling tyckte inte att det var riktigt lika kul. I går åkte vi mot ovädret en andra gång (se bild nedan) och jag tror bestämt att det dragit över Linköping också - där Nicklas är och ska köra idag. I lervällingen. Vilket oflyt! Eller ja, oflyt var väl ett fel valt ord, haha.

Min nya klematis klarade sig!! Den torkade ju ut i krukan jag satt den i från början. Men jag hittade några små gröna spröt i den och grävde ner dem i grusgången - och ser man på, den överlevde. Nu är bara faran att den står för nära vattenslangen och smutsiga endurocyklar =)

Jag blev väldigt glad av att komma hem till växthuset, det kändes som om det växt otroligt mycket på två dagar. Det gjorde det säkert också med all sol och lillebrors vård och ömhet. (=vattnande alltså)

Det kraftiga regnet som föll över Skara i onsdags då taket på Jula rasade in, det märkte vi av - vi var mitt i det! För oss gick det bra, jag satt i servicebilen, men de stackare som körde endurotävling tyckte inte att det var riktigt lika kul. I går åkte vi mot ovädret en andra gång (se bild nedan) och jag tror bestämt att det dragit över Linköping också - där Nicklas är och ska köra idag. I lervällingen. Vilket oflyt! Eller ja, oflyt var väl ett fel valt ord, haha.
Min nya klematis klarade sig!! Den torkade ju ut i krukan jag satt den i från början. Men jag hittade några små gröna spröt i den och grävde ner dem i grusgången - och ser man på, den överlevde. Nu är bara faran att den står för nära vattenslangen och smutsiga endurocyklar =)
Jag blev väldigt glad av att komma hem till växthuset, det kändes som om det växt otroligt mycket på två dagar. Det gjorde det säkert också med all sol och lillebrors vård och ömhet. (=vattnande alltså)
Jag tror jag ska gå och hämta lite mangold nu och fräsa på till en grillbit åt mig och Anne. Nicklas fick prova små sallatsblad och rödbetsskott igår. Får man nypa bladen till rödbetorna förresten... eller slutar själva roten att växa då?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

